Tycker du också att det kan vara svårt att skapa verklig förändring? Nej, jag menar inte att renovera hemmet, börja cykla istället för att ta bilen eller skriva insändare för att politiker ska förstå hur det verkligen ligger till.
Jag syftar på personlig förändring, eller utveckling. Till exempel när vi har hamnat i ett beteende som inte gynnar oss och måste börja göra saker annorlunda.
Vi kanske ser med fasa på vår svullna mage och inser att vi drastiskt måste dra ner på konsumtionen av onyttigheter och börja träna regelbundet. Eller, vi är ständigt sjukt stressade och förstår att vi måste få till en förändring. Så vi googlar och börjar tänka på att ta pauser och försöka andas från magen och inte slänga i oss maten som vi ofta gör utan i stället tänka på hur det smakar och doftar…
(Inga dåliga råd, kan vara ett litet steg mot att få ner stressnivåer i stunden.)
Men – den verkliga, hållbara förändringen uteblir.
Varför är det så svårt?
Ett svar är vår hjärna. Som likställer osäkerhet med obehag. Hjärnan söker belöningar, det som får oss att må bra. Vi är liksom programmerade att göra det som är kul eller bekvämt och undvika det som är jobbigt. Vi känner ett särskilt motstånd mot det som kräver ett stort mått av ansträngning och samtidigt innebär osäkerhet.
Det är lätt att tänka att vi är slavar under våra vanor, vår trygghet och tro på enkla lösningar på svåra utmaningar.
Enligt självutvecklingsgurun Brian Tracy är de tre främsta skälen till att de flesta inte lyckas skapa förändring för att nå framgång följande:
• Comfort zone. Folk gör det som de är komfortabla med att göra. 80 % hittar anledningar till att inte förändras, även om förändringen är positiv eller värdefull.
• Inlärd hjälplöshet. Man hittar på en massa ursäkter för att inte förändras.
• Quick fix/Det minsta motståndets väg. Många söker en snabb lösning på svåra problem eller utmaningar. Men inget som är värdefullt är enkelt att uppnå.
I min roll som ledarcoach är jag intresserad av att tillsammans med min klient ta reda på den verkliga orsaken till stressen. En stor del i förändringsarbetet med, och för, klienterna är att öka självkännedomen. Vad triggar stressen? Finns det fler triggers? Hur hänger de ihop? Och inte minst, finns det bakomliggande orsaker till den synbara orsaken till stressen?
När det medvetna står i konflikt med det omedvetna
Vad som ligger dolt inom oss påverkar oss mycket mer än man kanske tror. Och det kan finnas dolda orsaker till att vi inte lyckas skapa den förändring vi medvetet önskar få till.
Jag läste något spännande häromdagen i Harvard Business Review.
Tänk dig följande scenario:
Du är en svart mellanchef på ett företag med mestadels vita medarbetare. Du värdesätter öppen kommunikation och nära relationer med de övriga på kontoret. Men om och om igen undslipper du dig sarkastiska kommentarer, som skapar distans till de övriga och underminerar dina chanser till avancemang.
Varför gör du så?
Du vill en sak, men agerar på ett helt annat sätt – ett sätt som alltså skjuter hål på det du egentligen eftersträvar.
I det här fallet så visade det sig att chefen, John, bar på två konkurrerande förpliktelser (commitments). John var som sagt ensam svart i ett i övrigt vitt team av ledare. När han i övningar fick möjlighet att undersöka konkurrerande förpliktelser så gjorde han en överraskande upptäckt om sig själv.
John tänkte undermedvetet att om han blev för väl integrerad med sitt team skulle det hota hans känsla av lojalitet mot sin egen rasgrupp. Hans sarkasmer var ett sätt att hålla avstånd och placera honom i marginalen där han kände sig mer bekväm.
Hur är detta intressant och användbart för vår del?
Jag vill visa att förändringsarbete kan gå i stå av många olika skäl, där vissa skäl kanske inte ens är medvetna för oss själva. Kanske en tröst, men också en insikt om att reflektera mer. Och aldrig ge upp. Det går alltid att skapa en bättre värld för sig själv. Och genom det kanske också för andra.